Nyheten om turistbåten som sjönk i Vietnam
Klockan 12:43 torsdag den 17 januari ser toppnyheten ut på följande vis på fyra tidningars webbplatser:
Svenska Dagbladet: "Allt var över på en minut"
Dagens Nyheter: Stockholms sjukhus i ohållbar situation
Expressen: Båten sjönk när svenskorna sov
Aftonbladet: Ägaren åtalas efter tragedin
Nyheten om båtolyckan i Vietnam tycks på de flesta redaktioner ha värderats som en toppnyhet. Den tidning som urskiljer sig är Dagens Nyheter som hade nyheten om båtolyckan på elfte plats, långt efter exempelvis nyheten om att Linda Sundbland och Sara Lumholdt utmanar Eric Saade i Melodifestivalen.
Två styrfält
Det finns i huvudsak två styrfält inom nyhetsvärdering. Kortfattat innebär de att en värdering görs endera utifrån vad publiken kan tänkas vilja ha/vara intresserade av, eller vad man som sändare anser att publiken bör ta del av (eller inte ta del av). Det finns en spänning mellan dessa styrfält och lite tillspetsat kan man säga att det marknadsmässiga står mot det normativa. Björn Häger noterar att public service-medierna oftast står för det normativa. Eftersom de inte är konkurrensutsatta behöver de heller inte ta samma hänsyn till marknadens tillgång och efterfrågan. De tidningar som jag har kollat på är dock inga public service-medier.
De var svenskar
I nyheten om båtolyckan i Vietnam får vi veta att det finns två unga kvinnor från Mellansverige bland de döda Att det är två svenskar som drabbats i olyckan spelar med stor sannolikhet in i nyhetsvärderingen. Det skapar igenkänning och närhet, det blir intressant för publiken. Vad som händer en svensk i ett annat land är intressant för en svensk publik i Sverige. I en undersökning som gjordes 2005 fick journalister ange vilka faktorer som var viktiga vid nyhetsvärdering. 88 procent menade att det är av stor vikt att nyheten är intressant för publiken. Nyheten ska också gärna vara en spännande och dramatisk händelse, samt sensationell och oväntad. En annan faktor som spelade in var att nyheten rörde viktiga personer. I fallet med båtolyckan värderas de två svenskorna som viktiga personer. Trots att många fler var ombord på båten, och andra nationer fanns representerade bland de döda, var fokus i de svenska medierna just på de omkomna svenskorna.
( Som jämförelse fanns bland de döda fanns också amerikanska medborgare men på Washington Posts webbplats stod bara rubriken "6 die when tourist boat sinks in Vietnam" under avdelningen "World". Klickade man in och läste artikeln omnämndes inte de dödas nationella hemhörighet förrän i sjätte stycket. Fokuset låg inte på att amerikanska medborgare hade omkommit, utan att det hade skett en olycka.)
Identifiering
Jag funderade lite kring uppgiften om att de omkomna svenskorna kom från Mellansverige. En stor del av Sveriges befolkning bor just i Mellansverige. Togs uppgiften om deras geografiska härkomst upp som en ytterligare förstärkning i beröringen? Hade det varit lika intressant om de kommit från Norrbotten? När jag läste uppgiften om att de kom från Mellansverige kände jag faktiskt en starkare identifiering eftersom jag bor i Mellansverige. Jag är dessutom både ung och kvinna, så som de omkomna. Men det dog fler än bara två svenskor i olyckan.
Identifiering - en hjälp till medkänsla eller något som utestänger annan information?
Jag funderar på om min känsla av närhet till de två omkomna svenskorna och min medkänsla för deras anhöriga kan hjälpa mig att också känna medkänsla för de övrigas situation. De anhöriga som bor i USA, Ryssland, Frankrike, Storbritannien och Danmark. Eller så kanske mediernas fokus på just de omkomna svenskorna gör att jag blir så upptagen av att tänka på dem och deras anhöriga att jag glömmer bort att det finns fler som dog, och fler som känner sorg.
Rasistiskt eller naturligt
I ett avsnitt av programmet Medierna som sändes 6 september 2008 i P1 fanns ett inslag om just nyhetsvärdering, och bland annat framkom en tendens hos medierna att lägga tonvikt på händelser i västvärlden. Personligen känner jag mig en aning kluven inför detta faktum. En del av mig håller med Torbjörn Tännsjö som menar att det handlar om en kvarleva av en rasistisk syn på världen och att det är en oacceptabel hållning i en globaliserad värld där vi alla är lika mycket värda. En annan del av mig förstår på något sätt varför det ändå är som det är. För att ta in ett citat från Johansson:
Nyheter karakteriseras av att vara ny information som på olika sätt avviker från det förväntade och vår egen situation. Människor ska också kunna identifiera sig själva med händelsen, vilket gör att sådant som ligger nära människors kulturellt och geografiskt intresserar dem mer(...).
På något vis blir en naturkatastrof i Australien lättare att relatera till än en naturkatastrof på Haiti. Ändå är de liv som spills lika mycket värde. Frågan är då om deras värde också bör få genomslag i nyhetsvärderingen.
Nyheten om oljeläckage utanför den svenska kusten
Klockan 11:13 fredag den 18 januari ser toppnyheten ut på följande vis på fyra tidningars webbplatser:
Svenska Dagbladet: Olja hotar naturreservat
Dagens Nyheter: Oljeläcka hotar marin nationalpark
Expressen: "Maddie hålls fången av pedofilnätverk"
Aftonbladet: Bomben i S-striden
Nyhetsuppdateringarna på webben går fort. Bara några minuter tidigare hade samtliga fyra tidningar nyheten om oljeläckan som toppnyhet. Från TT kom nyheten om oljeläckan ut klockan 10:07, men den hamnade ganska snart som nummer två för både Aftonbladet och Expressen.
Kriterier för en nyhet
normalitet, Närhet, Konflikt, Elitpersoner, Lättbegripligt, Nytt. För att fokusera på nyheten om oljeläckan kan vi konstatera att rent normativt anses nyheten vara av viktighet. Detta är något som kan komma att beröra Sverige i stor utsträckning. Vidare är det en icke-normalitet. Oljeläckor inträffar lite nu och då, men inte så ofta i närheten av Sverige. Närheten är uppenbar. Fartyget gick på grund i Norge, nära den svenska kusten. Konflikten är inte uppenbar, men det är bäddad för konflikter. Vem ska till exempel betala för saneringen? Vem ska stå till svars? En viss spänning kan anas i det faktum att olyckan hänt i Norge men riskerar att drabba Sverige. Elitpersoner är ingen faktor i denna nyhet men den är däremot lättbegriplig. Alla förstår att olja är miljöskadligt. Norge är nära och som läsare inser man allvaret. Det är nytt. Fartyget gick visserligen på grund redan i går, men det är i dag som vi får veta att det läcker olja. Sammantaget är detta en given nyhet.
En avslöjande reaktion
När jag surfarde runt för att kolla på vilka toppnyheter som var aktuella stod det först på Svenska Dagbladet att "Olja hotar kust". Det var inget jag fastnade för förrän jag läste följande rubrik på Aftonbladet: "Oljeläcka hotar svenska kusten". Då hajade jag till. Det blev väldigt uppenbart för mig hur mycket identifikationen betyder för mig. Oljeläckage inträffar som sagt lite nu och då, och jag hade inte brytt mig om att fördjupa mig i nyheten om det inte vore för att det hänt i Norge. Jag vet inte om det är en reaktion som behöver försvaras. Det hade givetvis varit hemskt med en oljeläcka utanför Spaniens kust också, men på något sätt inte lika intressant.
Nyhetsvärderingen fortsatt dragkamp mellan intresse och viktigt
Jag antar att diskussionen om nyhetsvärderingen kommer leva och bli större allteftersom vi får fler och fler mediekanaler som kan förmedla nyheter. Men även om nyhetsflödet kanske blir större och vi på så vis kan kompensera vissa kanalers obalanserade nyhetsvärdering så kvarstår det faktum att vi har begränsat med tid. Vi hinner helt enkelt inte ta till oss hur mycket information som helst. Någonstans behövs ett filter, och så fort det finns ett filter kommer nyheter behöva sållas bort. Dragkampen mellan vad som är intressant och vad som är viktigt fortsätter.
Källor:
Johansson, Bengt, (2008) Vid nyhetsdesken. En studie av nyhetsvärdering vid svenska nyhetsredaktioner.
Byström, Sandra, Danielsson, Björn & Johansson, Bengt (2007), Regionala TV-nyheter i medielogikens tid, En studie av Västnytts bevakning av Västra Götalandsregionen
Häger, Björn, (2009) Reporter, en grundbok i journalistik
